Nu har valparna blivit 2 veckor. Det har varit en sjukt jobbig vecka. Daka blev tvärdålig i onsdags, hög feber, kunde inte röra sig. Fick åka akut in med henne till distrikts veterinärerna, som gav henne dropp och tog prover. Det visade sig vara en juverinflammation som varit boven. Värre antibiotika sattes in och jag skyndade hem för att börja stödmata valpar. Kl 8 när ordinarie veterinär hade kommit ringer hon och säger att “De inte har personal att övervaka en så sjuk hund som Daka…” så jag fick åka dit flytta henne till smådjurkliniken. Under dagen på smådjurskliniken blev hon mycket bättre och fick komma med hem till kvällen, dock ville hon bara till valparna så hon drack inte, sov inte och åt inte. Så hon fick åka tillbaka till veterinären på torsdagen också, där vilade hon med dropp och värmande omslag på juvret. När hon kom hem i torsdags så gjorde jag beslutet att om Daka skulle bli frisk o kunna vara med valparna så behöver hon vara ifrån de i ca 1 vecka så hon kunde gå i sin (få slut på mjölk) och må bättre. Så igår fick hon vara hos min vän Vera, det gick jättebra! och nu har hon åkt till Maud och Börje (som har Atle från min första kull) i Järvsö. Det är tur att jag har så bra vänner som ställer upp! Tack så mycket! Idag kom också Jeanette och Mist upp och hjälper till att stödmata valparna. Guld värt!

Valparna mår bra, de går riktigt bra nu. De flesta har börjat öppna ögonen lite. Röd och Rosa dag 10

Ronja har hjälpt till jättemycket med valparna, här matar hon röd dag 12.
Här går Orange valp dag 13.
En vecka kvar tills de kan börja äta valpfoder och gå ut. Tänk vad snabbt det går, även om timmarna går långsamt nu när det krävs matning dygnet runt.

Beila hjälper till nu när Daka inte kan. Vilken tur att de har en stora syster som Beila!
Nu hoppas vi att Daka får komma hem snart, hon är då saknad av många här!