För två veckor sedan fick vår älskade Orphee somna in.

I januari uppsökte vi en specialist på cancer hos hund då Orphee hade fått tillbaka juvertumörer för tredje gången men denna gång hade hon även svullna lymfkörtlar.

Efter prover på lymfkörtlarna sågs bara massa vita blodkroppar och inga cancer celler och veterinären bedömde att om hon opererade bort all juvervävnad så skulle hon bli bra.

Vi började med högersida då det var sidan hon hade mest juvervävnad kvar på och det var även på höger sida som hon hade en förstorad lymfkörtel i höger armhåla. Efter operationen så fick hon komma hem men efter några dagar hade hennes höger bakben svullnat upp till dubbelstorlek och vi fick akut åka ned med henne till uppsala igen.

Det visade sig vara ett lymfödem i högerbakben som hon hade fått då de hade opererat bort lymfan med juvertumören. Det brukade inte vara problem hos hundar då de hade ett bra alternativt lymfsystem, men inte Orphee.

Jag var där med Orphee i en vecka, masserade bort lymfvätskan och hon fick smärtstillande som hon inte tålde, då fick hon morfinplåster istället. Hon ville inte dricka eller äta. Tillslut dränerades benet och hon fick komma hem igen.

När provsvaren på juverdelen som hade opererats bort kom visade det sig att de synliga juvertumörerna var godartade men hon hade ett skivepitelcarcionom i huden. En väldigt elakartad form som hade spritt sig fram mot den förstorade lymfkörteln i armhålan, de hade bara fått bort en del av den vid operationen. Om man skulle operera henne igen så behövde man ta bort den lymfkörteln, men sannolikheten att få bort allt var liten. Och då skulle hon antagligen få ett nytt lymfödem i höger framben istället.

Därför tänkte vi att hon skulle få bli bra från operationen och ha det bra ett tag innan vi tog bort henne.

Men hon tålde inte antibiotikan och de smärtstillande och spydde och hade diarré och fick väldigt ont i magen. Därför slutade vi med medicinen och då verkade hon må bättre.

Men på lördagen den 25:e, bara efter några dagar från hon hade slutat med medicinen kom lymfödemet tillbaka. Och att börja med medicinen igen var inget alternativt och vi kom fram till att det var bättre för Orphee att få somna in.

Jag önskar att det hade funnits sätt att få veta cancerns utbredning utan att ta bort juvervävnaden, för då hade vi inte opererat henne och hon hade kanske fått något år till…

Sov gott min älskade Orphee… det är overkligt tomt efter dig!